{"id":1104,"date":"2010-11-21T09:34:18","date_gmt":"2010-11-21T08:34:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kognitionskyrkan.nu\/2.0\/?p=1104"},"modified":"2010-11-21T09:34:18","modified_gmt":"2010-11-21T08:34:18","slug":"treenigheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/2010\/11\/21\/treenigheten\/","title":{"rendered":"Treenigheten"},"content":{"rendered":"\n\t\t\t\t\n
\"Treenighet\"
Treeningheten<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Treenigheten<\/a> \u00e4r kanske den mest omdebatterade symboliska definitionen av Gud som existerar. Alla de stora filosoferna har slitit sitt h\u00e5r kring dess symbolik, utan att riktigt kunna f\u00f6rklara hur det h\u00e4nger ihop. ”Treenighetsl\u00e4ra” som begrepp kan tyckas ber\u00f6ra detta kontroversiella \u00e4mne objektivt, men s\u00e5 \u00e4r det inte. Treenighetsl\u00e4ra inom svensk teologi inkluderar endast Kristendomens syn p\u00e5 treenigheten och det \u00e4r i den symboliska treenigheten vi finner det som kanske mest skiljer KognitionsKyrkan fr\u00e5n en traditionell kristen syn p\u00e5 Gud. KognitionsKyrkans syn p\u00e5 treenighetsl\u00e4ran \u00e4r att den rent hypotetiskt skall uppst\u00e5 \u00e4ven i tex en oberoende civilization p\u00e5 en annan planet. Visst kan det l\u00e5ta underligt t\u00e4nkt, men rent Kognitivt s\u00e5 anser KognitionsKyrkan att traditionell treenighetsl\u00e4ra \u00e4r ett of\u00f6rst\u00e5eligt ordpussel som mest sannolik inte skulle uppst\u00e5 p\u00e5 samma s\u00e4tt i en oberoende civilization. D\u00e4rmed s\u00e5 anses den ej vara f\u00f6renlig med den ”r\u00e4tta treenigheten”, utan vara en l\u00e4ra utformad i efterhand. KognitionsKyrkan ser dock inte att det beh\u00f6ver finnas en dold agenda bakom detta, utan ser m\u00f6jligheten att visheten om treenighetens verkliga inneb\u00f6rd mycket v\u00e4l kan ha f\u00f6rlorats bort under historiens g\u00e5ng och d\u00e4rmed \u00f6ppnat f\u00f6r alternativa tolkningar. En f\u00f6rlust som i sig kanske \u00e4r den enskilt st\u00f6rsta anledningen till varf\u00f6r v\u00e5r v\u00e4rld ter sig allt mer andligt fragmenterad och splittrad.<\/p>\n\n\n\n

Egyptiskt ursprung<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/strong>Inom KognitionsKyrkan s\u00e5 anses ursprunget till den symboliska treenigheten h\u00e4rstamma ifr\u00e5n Egypten och vara mycket rationell och enkel i sin urform. Visheten bakom symboliken \u00e4r troligen mycket \u00e4ldre, men det \u00e4r f\u00f6rst h\u00e4r vi finner de f\u00f6rsta symboliska sp\u00e5ren. Motifen till h\u00f6ger \u00e4r i sin komposition mycket vanlig i Egyptisk symbolik. I de \u00e4ldsta k\u00e4llorna kan de se lite annorlunda ut. Enkelt beskriven, s\u00e5 representerar ormen (\u00f6verst) kaoset, verkligheten, den objektivt sanna. Underst har vi skapelsen, tinget, saken, det subjektivt tolkade.<\/p>\n\n\n\n

Exempel: Pekar du p\u00e5 en cykel s\u00e5 representerar ormen det du pekar p\u00e5 och halvm\u00e5nen undertill abstrationen ”Cykel”. Mellan kaos och ordning s\u00e5 finner vi treenigheten som f\u00f6rvaltar och utvecklar (f\u00f6revigar) ordningen.<\/p>\n\n\n\n

’Was<\/a>’ – Fadern, \u00f6gat, h\u00e4rskarstaven<\/h4>\n\n\n\n
\"\"
Was<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta delen symboliseras av den s\u00e5 kallade Was staven. Om du tittar p\u00e5 den \u00f6versta bilden s\u00e5 finns staven symboliskt med \u00e4ven i det Kristna symboliken. Studerar du lite Egyptisk symbolik, s\u00e5 kommer du uppt\u00e4cka att staven ofta \u00e4r med. Maat<\/a> som \u00e4r sanningen personifierat, h\u00e5ller tex oftast i den. Detta \u00e4r en symbol f\u00f6r makt och skall tolkas enligt: ”Det du har m\u00f6jlighet att uppfatta styr dig”<\/em>. D\u00e4rav \u00f6gat i den kristna symboliken, vilket representerar m\u00f6jligheten att se, uppfatta, ta in. \u00d6gat i sig \u00e4r ett arv ifr\u00e5n Ra<\/a>. Den som h\u00e5ller staven best\u00e4mmer allts\u00e5 hur omv\u00e4rlden skall uppfattas, om det skulle r\u00e5da n\u00e5gra tvivel om det. Wasstaven anv\u00e4ndes inom Egyptisk symbolik fr\u00e5n f\u00f6rdynastisk tid (\u00e4lsta k\u00e4lla \u00e4r ca 5500\u00e5r gammal) till de sista egyptiska symbolerna graverades.<\/p>\n\n\n\n

Symbolisk gest i den kristna symboliken ovan: H\u00f6r upp, lyssna, l\u00e4r.<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om detta i del 13: ”Gud, den allseende”<\/em><\/a><\/p>\n\n\n\n

’Djed<\/a>’ – Sonen, lammet, yttrandet, Ordet<\/h4>\n\n\n\n
\"\"
Djed<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Djed \u00e4r symbolen f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llaren av ordning. ”Osiris<\/a> ryggrad” som den \u00e4ven kallas, \u00e4r egentligen 4 st lindande papyrusstj\u00e4lkar som symboliskt uppr\u00e4tth\u00e5ller ordningen. Den symboliken har sin rot i att ordningen skrevs och f\u00f6rmedlades p\u00e5 papyrus. Skaparen Ptah<\/a> kallas \u00e4ven f\u00f6r Noble Djed, d\u00e5 han \u00e4r ytterst ansvarig f\u00f6rvaltare av skapelsen. Det \u00e4r hans uppgift att se till att ordningen, Ordet, f\u00f6rs vidare. D\u00e4rav relateras Djed & Ptah med Ordet och den Kristendomens symboliska son vars existens ber\u00e4ttigas av uppgiften att f\u00f6ra den goda ordningen vidare. Ptah’s symboliska uppgift \u00e4r delegerad till Faraon. Det \u00e4r via Ptah som visdomen \u00e4r inom r\u00e4ckh\u00e5ll, liksom det \u00e4r via Sankte Per’s nycklar som man kan \u00f6ppna d\u00f6rrarna till himlen och via Kristus n\u00e5 herren. Rent praktiskt s\u00e5 bygger den Egyptiska teologin p\u00e5 samma s\u00e4tt som teologi i allm\u00e4nhet p\u00e5 l\u00e4randet. Den Kristna l\u00e4ran, nya testamentet, vilar p\u00e5 det gamla testamentet som i sin tur vilar p\u00e5 i f\u00f6rsta hand det Egyptiska arvet.<\/p>\n\n\n\n

Symbolisk gest i den kristna symboliken ovan: F\u00f6rklara, ber\u00e4tta, l\u00e4ra ut.<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om detta i del 15: ”Gud, den outgrunderlige”<\/a> & 18: ”Messias, Den utvalde”<\/a><\/p>\n\n\n\n

’Ankh<\/a>’ – Den helige anden, duvan, tanken, medvetandet<\/h4>\n\n\n\n
\"\"
Ankh<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Det Egyptiska korset, Ankh<\/a>, \u00e4r enligt eniga forskare den symbol som det Kristna korset \u00e4r h\u00e4mtat ifr\u00e5n. Enligt tradition symboliserar Ankh ”Evigt liv”, vilket beskrivs n\u00e4rmare h\u00e4r<\/a>. Rent praktiskt s\u00e5 representerar Ankh ”kartan” du anv\u00e4nder f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 din omgivning. ”Kartan” \u00e4r individuell, men har formats i kommunikationen med din omgivning. N\u00e4r du s\u00e4ger n\u00e5got till n\u00e5gon s\u00e5 anv\u00e4nder du ”kartan” f\u00f6r att formulera dig p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 mottagaren kan f\u00f6rst\u00e5. Mottagaren i sin tur anv\u00e4nder sin ”karta” f\u00f6r att tolka det du s\u00e4ger. Genom att b\u00e4gge parters kartor har utvecklats under liknande f\u00f6ruts\u00e4ttningar, s\u00e5 fungerar kommunikationen. ”Kartan” \u00e4r din ande, ditt medvetande, du. Sammanr\u00e4knat, s\u00e5 utg\u00f6r alla m\u00e4nniskors ”kartor” tillsammans den helige anden, vilket allts\u00e5 inbegriper all m\u00e4nskligt levande kunskap, insikt, visdom som just nu existerar = den totala kartan. Keruberna och duvan i den Kristna symboliken ovan har sitt ursprung i Egyptiska Ba\/Akh<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Symbolisk gest i den kristna symboliken ovan: Det tolkade, t\u00e4nkta och f\u00f6rst\u00e5dda.<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s mer om detta i del 14: ”Gud, den allsm\u00e4ktige”<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kontenta: Mellan kaos och ordning finner vi treenigheten som f\u00f6rvaltar och utvecklar (f\u00f6revigar) den goda ordningen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Not: Ovan sida publicerades p\u00e5 Sourze i en aning f\u00f6renklad form 31 maj 2010. Klicka h\u00e4r<\/a> f\u00f6r att l\u00e4sa den.
<\/p>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Treenigheten \u00e4r kanske den mest omdebatterade symboliska definitionen av Gud som existerar. Alla de stora filosoferna har slitit sitt h\u00e5r kring dess symbolik, utan att riktigt kunna f\u00f6rklara hur det h\u00e4nger ihop. ”Treenighetsl\u00e4ra” som begrepp kan tyckas ber\u00f6ra detta kontroversiella \u00e4mne objektivt, men s\u00e5 \u00e4r det inte. Treenighetsl\u00e4ra inom svensk […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[37,68,75,112,170,204,253,276],"class_list":["post-1104","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forkunnelser","tag-ankh","tag-djed","tag-egypten","tag-gud","tag-maat","tag-ordet","tag-treenigheten","tag-was"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1104"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1104"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1104"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kognitionskyrkan.nu\/2.0\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}