Del 14 – Gud, den allsmäktige

I föregående del lärde vi oss att: ”det vi har möjlighet att uppfatta, styr oss”. När vi nu skall analysera vad detta betyder rent kognitivt, så kommer vi in ofrånkomligt in på egenskapen allsmäktighet. På samma vis som allvetandet och allseendet omfattar oss alla, så gäller även Guds allsmäktighet över oss alla. Men hur?

Vi lärde oss tidigare om den ”råa objektiva sanningen”(Tatenen) och karaktären Ptah som skapar ordning. Genom att koppla ihop dessa två i kombinationen Ptah-Tatenen, så har vi överbryggat den rå objektiva sanningen med den subjektivt upplevda sanningen. Vi har rent symboliskt skapat skaparen. Ja, eller rättare sagt, det var de tidiga Egyptierna som lyckades med denna oerhört mäktiga bedrift för flera tusen år sedan. Givetvis grubblade de över hur det kom sig att de lyckats förvärva denna färdighet. Detta sker flera tusen år innan Descart’s formar orden ”Cogito, ergo sum” (Sv. ”jag tänker, alltså finns jag”). En slutsats som bygger på samma visdom.

Vad innebär ’skapat skaparen’ ?

Orden ”Gud skapade människan till sin avbild” är en kvarleva ifrån visdomen om Ptah som skapades genom Tatenen. Ptah är en mänsklig gestalt vald ur den ”råa objektiva sanningen” att vara den subjektiva skaparen som företräder den objektiva. Ptah tilldelas därmed symboliskt ansvaret att förvalta skapelsen. Ptah skapar med Ord, där alla ord är adjektiv i sin urform. Orden beskriver den objektiva sanningen, likt röd beskriver vilken färg ett ting har. Det subjektiva Ordet ”Ptah” beskriver alltså den sanna objektiva skaparen inom ramen för skapelsen.

UPDATE: 2012.03.04 – Är det inte så att vi kan tyda Guds entitet i Mosebok 1:26-27. Vem säger att vad skall skapas till avbild av vad, egentligen? I 1:26 säger Gud: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika”. Vår avbild? Gud talar till oss i första person genom skriften, skriven av oss. Logiskt så är vi därmed Gud, men hur? I 1:27 säger Gud: ”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.” Till sin avbild? Vem är sin? Gud eller människan? Jämför detta med Joh 1:1-5 ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.”. Är det inte uppenbart att det är abstraktioner som skapas och relateras till verkligheten? Är det inte vi (människan) som med sin kognitiva förmåga (Gud) skapar grunden till ett systematiserat språk, själva skapelsen..?

”Liv” = Skapelsen ?

Egyptierna förstod att solen hade makten över naturens liv, iom att växter vissnade till hösten och kom igen på våren. Studerar man symboliken kring solstrålarna från solmotifen Aton så märker man en skillnad mellan de solstrålar som når växter och djur med de som når människorna. Dessa solstrålar avslutas med ett så kallat Ankh -kors framför munnen. Traditionellt så tillskrivs Ankh korset betydelsen ”evigt liv”. Men eftersom symbolen endast existerar i relation till människorna, så borde betydelsen därmed vara ”mänskligt evigt liv”. Och vad betyder då detta? Jo, Ankh representerar just vad Descart’s ord statuerade lite omformulerat: ”Evigt liv existerar iom människans förmåga att använda abstraktioner”. Alltså symbolen Ankh representerar kort och gott relationen mellan den använda symbolen och den verklighet den representerar. Ankh representerar ”skapelsen”.

I Gamla testamentet (1:a Mosebok 2:7) berättas det om hur Gud skapar människan genom att blåsa in liv genom hennes näsborrar, så att hon blir en levande varelse. Detta ”liv” som Gud blåser in kallar vi själ eller ande. Därifrån kommer tex ordet andedräkt och därför är det även logiskt att ankh -tecknet så ofta placeras framför munnen. De gamla egyptierna drog paralellen mellan att andas och att leva. Men eftersom även djur andas, så igen – är det mänskligt liv som symboliceras av ankh. Enligt tradition så är det endast Gud som kan skapa liv och vi kan börja skönja Gud’s sanna entitet om vi synar vad ”liv” är. Och vi finner svaret, när vi likt vetenskapen studerar mörka materia, studerar livet utifrån alternativet att ankh saknar relationen till ”mänsklig liv”. Om så vore fallet, vad skulle ankh representera då?

Golem

Om ett ’ord’ saknar relation till verkligheten, så är det bara ett skal utan substans. Detta fenomen i personifierad form kallas Golem enligt gammal judisk tradition. Det kan vara intressant att veta att bibliske Adam var en Golem under de tolv första timmarna av hans existens (psalm 139:15-16). Enligt samma judiska tradition så väcker man en Golem till liv, genom att tilldela denna ett av Guds namn. Vad kan då detta betyda? Jo, det betyder just att ordet blir till. Vad är skillnaden mellan ”grink” och ”spunk”. Jo det senare är, pga Astrid Lindgren’s berättelser om Pippi Långstrump, accepterat som ett ord. Men de båda saknar förbindelse till verkligheten. Det första är ett dött ord, vilket betyder att det inte är ett ord över huvudet taget. Det senare däremot är ett så kallat Golem, vilket betyder att det är ett ”levande” ord utan förbindelse med verkligheten. Ingen känner till vad ordet är, men vi använder det.

Låt oss då göra ett experiment med ord:

Spunk = Spunk, Cykel = Cykel, Grink = Grink, Gud = Gud

Ovan påståenden är sanna eftersom en symbol, en handling eller ett ord alltid kan definieras av sig själv och detta är oberoende om dess form är ”levande” eller ”dött”. Vi har alltså en absolut sanning på denna grundnivå. Vi är ett med vår omgivning. Att tex symbolisera ett träd kan endast göras med just det träd vi önskar symbolisera. Tyvärr fungerar inte vårt sinne i en sådan miljö eftersom vi redan indoktrinerats av vår omgivning, eller… Men är det inte just så vi föds? Tabula rasa, som det kallas i tekniska termer. Visst är det så och ett intressant men högst oetiskt experiment skulle kunna utföras genom att placera ett spädbarn utom kontakt med andra barn eller mänsklig civilisation över huvudet taget och vid låt säga tjugo år ålder låta denne försöka interagera med vår civilisation. Eftersom inga referenser existerar kan hon/han garanterat inte förstå något i eller interagera med den nya verklighet utan att använda sig av sanningens språk.

Så vad skiljer oss ”människor” från denna hypotetiska Människa? Eller ska vi säga djur? Jo, det som skiljer är av samma substans som skiljer mellan Grink och Spunk, eller mellan spunk och Cykel. Substansen är ”liv”, men tänk dig för innan du drar slutsatser – därför vi skiljer på ”liv” och ”liv” här. I detta fallet handlar det om det mänskliga livet som symbolen ”Ankh” representerade (ovan). Här har vi alltså grunden till vad som gör oss människor till människor och varför vi skiljer oss från djuren. Rent definitionsmässigt, så är därmed vår hypotetiske vän ovan ett djur.

Låt oss fortsätta experimentera med ord:

Gud = Spunk, Gud = Cykel, Gud = Grink

Ovan påståenden är ej sanna av just den anledningen att vi indoktrinerats med ett adstraktionsregelverk som omöjliggör att Gud skulle kunna vara en cykel, Spunk, eller Grink. Men vad är då Gud? Ja, tolkar man inledningen ovan, så är det just här problemen hopar sig. De flesta skulle enas om att påstå att Gud storhet är så stor och obegriplig att det inte går att ta i det i sinnena. Men, stämmer det? Vi är så pass mycket mer intelligenta i vår nuvarande moderna tid. Inom KognitionsKyrkan så anses det att vi kan det och att det är först när vi gör det som vi verkligen ser och förstår hur pass stor gud är.

Ett sista och avslöjande experiment med ord:

Spunk = Gud, Cykel = Gud, Grink = Gud

Här kommer den provocerande sanningen. Ovan påståenden är sanna! Vi talar om ytterligheterna av vår mentala abstraktionsförmåga här. I första ordexperimentet ovan så var vi på nivå 1, vilket kan likställas med Monoliten i filmen 2001, som för övrigt var Påve Johannes Paulus II’s favoritfilm. Vi har något som är skapat, men saknar förståelse för dess relation till verkligheten, alltså den övriga skapelsen.

Hur mycket eller lite ”mänskligt liv” vi fyllt Spunk, Cykel eller Grink med, så vet vi en sak enligt myterna om Gud. Det är att ”liv” kommer av Gud, därmed borde ju allt ”liv” också vara = Gud. Pusselbitarna trillar på plats när man byter ut ordet ”Gud” i ovan experiment med ordet ”Ord”. Vi behöver bara vända oss till de heliga böckerna för att få tesen bekräftad.

Eureka!, kanske du nu skriker i ditt inre, men ta det då lite piano innan du drar förhastade slutsatser. Det hela är mer komplicerat än så här. Det vi nu har dechiffrerat är huvudingrediensen i entitetet ”Gud”. Det är ett par saker som måste appliceras på det är att tesen skall hålla i tester.

Vad betyder detta? Jo, det betyder givetvis att ord endast kan skapas i en överenskommelse mellan minst två parter. Varför? Jo därför att det är vårt symbolspråk som utvecklas. Vi använder symbolspråk för att kommunicera med andra, om inte parterna förstod symbolerna – så fungerar inte kommunikationen Intressant kan vara att Semantik, vilket är samlingsnamnet för språkförståelse, har sin grund i Sema – vilket är symbol eller tecken på Grekiska. Allt detta har sin grund i Abrahams försök att förstå och med hjälp av Sem, så kom förståelsen. Ett vackert sätt att beskriva hur Abraham lärde sig behärska den Egyptiska skriftkonsten.

Nedan film beskriver detta lite närmare:

https://docs.google.com/file/d/0B1-5rcLzN_O-OXZQRk1oeXg1cXc/preview

Okej, så här långt borde det stå klart att huvudingrediensen i entitetet ”Gud” är din databank av abstrationer, med vars hjälp gör det möjligt att komunicera, förstå omgivningen samt även kunna dra slutsatser av vad dina sinnen återger. Utan denna abstraktionsdatabank – så skulle du kort och gott vara ett djur. Vi benämner denna databank: ”anden”, ”själen” eller ”mitt mänskliga liv” och det är precis vad Ankh symbolicerar. Denna databank har total makt över dig, utan den förstår du inget.

Men din ande är individuell och dess databank skiljer sig från andras. Det får du enkelt bekräftat genom att studera hur andra löser problem, argumenterar etc. Det kommer sig av den så kallade treenigheten – alltså fadern, sonen och den heliga anden. Även här har tradition och historia personifierat hur det hela hänger ihop. Du är själv fadern med ansvar att förvalta och utveckla din ande. Det du yttrar dig till andra att tolka benämns i personifierad form ”din son” eller ”dina söner”. Tänk ”Founding Fathers”, så får du lite perspektiv. Ordet ”Amerika”, skulle bara vara en Golem om det inte vore för det ”mänskliga liv” som dessa herrar fyllde det med.

Värt att tänka på är att du, liksom dina söner (dina yttringar) är mänskligt brus i ett större perspektiv. Det är bara en liten del av det du yttrar som accepteras av alla. Det är den så kallade ”andemeningen” som filtreras ut och appliceras till tolkarens ande. Då alla tolkare är fader över sin egen ande, så är andemeningen i det du säger en sak för dig, men en annan sak för tolkaren. Men räknar vi samman alla dessa andar, så har vi ringar in den så kallade ”heliga anden”. Ordet ”helig” betyder alltså kort och gott rubbet. Om du föreställer dig en personifiering av denna heliga ande och dess fader, vilket givetvis är alla levande människor, så förstår du storheten i ”Gud”. Att Gud ser allt, blir närmast självklart och att hans makt är fullkomlig blir sant ur två perspektiv. Det första pga att allt vi människor gör är beroende av vår ”ande”, vilket betyder att den heliga ande därmed styr alla. För det andra är ”Gud” själva grunden till abstraktion, vilket betyder att oavsett vad som händer i naturen – så kan vi endast förstå det genom vår ande’s abstraktionsregelverk. En naturkatastrof är givetvis en naturkatastrof för att vi förstår dem som en sådan. Kunde vi inte det, så skulle den vara lika berörande som ett fallande höstlöv.

Skapelseberättelsen

Jag skall inte dyka inpå djupen kring skapelseberättelsen, men byt ut ordet”skapade” med ordet ”namngav” eller”definierade”. För det var givetvis vad ”skaparen” gjorde. Han satte ord på saker och eftersom ingen kunde abstrahera det kommunikativt dessförinnan, så skapades per defakto det som namngavs. Förståelse för denna förmågas värde kan mycket väl utvecklats i tiden för bibliska tiden för när skapelsen ägde rum. De australiska aborginernas skapelseberättelse är tydligare på denna front. Där handlar det just om att skaparen satte namn på världen. Egyptierna var brillianta på detta och kanske finns den bibliska skaparen i Egyptisk historia.

Guds 99 namn

Den arabiska traditionen om Guds 99 Namn bekräftar hela ovan tes.

– ”Verily, there are ninety-nine names of God, one hundred minus one. He who enumerates [and believes in them and the one God behind] them would get into Paradise.”, Sahih Muslim, Vol. 4, no. 1410.

Det uråldriga arabiska ordspråket ”Gud har 99 namn och endast Kamelen vet det hundrade” bekräftar ovan tes. Då talet 100 representerar ”allt” rent symboliskt och genom användandet av talet 99 symboliskt för Guds antal namn, så menas alla namn som finns, har funnits och kommer att finnas – minus 1, vilket är just det namn som används nu. Den symboliska Kamelen i ordspråket representerar det mänskliga behovet av ord som representerar Gud, vilket Kamelen eller djur i allmänhet saknar. Det är just i avsaknaden som de två delarna av ordspråket möts. Insikten hör ihop med att vi är underställda vårt medvetandes behov av abstraktioner, vilket logiskt också blev grundpelaren i Islam, vilket betyder ”lydnad inför Gud”.

Ptah = Sankte Per

Inom Kognitionskyrkan så anses att symboliken i Sankte Per, som enligt tradition har nycklarna till himlariket, helt enkelt påvisar att vägen till visdom om Guds rike är nåbart genom att studera Ptah. Sankte Per är helt enkelt en moderniserad variant av Ptah.

– ”Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen”, Matteus 16:19

I praktiken handlar detta om vishet kring hur vi människor fungerar. Det vi binder ett namn till och använder, förevigar vi och det namn vi ej längre använder, glömmer vi. Den godhet vi för med oss är det symboliska innehållet i den heliga graalen (den mänsklighet som skiljer oss från djuren).

Endast skapelser av ljus är verkliga

”Endast skapelser av ljus är verkliga”, är en komplicerad och välanvänd metafor. Du borde nu besitta kunskapen att tolka vad som menas med den. Dess innebörd är avgörande för att förstå vad den himelska skapelsen egentligen är och dess betydelse för oss.

Treenigheten 2 av 3

Det vi precis berikat oss med är del 2 av 3 som tillsammans mer är känt under namnet Treenigheten. Vår databank av abstraktioner som ger oss möjlighet att tolka och behandla = Den heliga anden.

01,  02,  03,  04,  05,  06,  07,  08,  09,  10
11,  12,  13,  Nästa –> 15