Abraham och Isak

Abramham är självklart den mest framstående karaktären i de så kallade Abrahamitiska religionerna. Det finns många avgörande delar i Bibeln som hör Abraham till. En av de viktigaste är den i 1:a Mosebok 22:1-19 då Gud provar Abrahams tro. Denna text som inbegriper Guds instruktioner till Abraham att offra sin son Isak har förbryllat teologer och tänkare genom historien. De flesta är rätt eniga om att det är just denna del som är grunden till varför Abraham kallas ”trons fader”.

1:a Mosebok 22:1-19

1. En tid senare prövade Gud Abrahams tro och lydnad. Abraham! ropade Gud. Ja, Herre, svarade han.
2. Tag med dig din ende son, Isak, som du älskar så mycket, och gå till Moria land och offra honom där som ett brännoffer på det berg som jag ska visa dig!
3. Följande morgon steg Abraham upp tidigt, högg ved till elden på altaret, sadlade sin åsna, tog med sig sonen Isak och två unga tjänare och började gå mot den plats som Gud hade sagt till honom.
4. På resans tredje dag såg Abraham målet på avstånd.
5. Stanna här med åsnan, sa Abraham till de unga männen, så ska jag och pojken gå vidare och tillbe, och sedan kommer vi tillbaka.
6. Abraham lade veden till brännoffret på Isaks axlar, medan han själv bar kniven och flintan för att få eld. Tillsammans fortsatte de vidare.
7. Far, frågade Isak, vi har ved och vi har flinta att göra upp eld med, men var är lammet till offret?
8. Gud ska ordna det, min son, svarade Abraham, medan de gick vidare.
9. När de kom fram till platsen som Gud hade visat Abraham byggde han ett altare, och på det lade han i ordning veden till elden. Sedan band han Isak och lade honom på altaret över veden.
10. Så höjde Abraham kniven för att döda sin son och offra honom.
11. I det ögonblicket ropade Guds ängel från himlen: Abraham! Abraham! Ja, Herre! svarade han.
12. Lägg bort kniven! Skada inte pojken på något sätt, för jag vet att Gud betyder mest i ditt liv. Du har inte undanhållit något från mig, inte ens din älskade son.
13. Då lade Abraham märke till en bagge, som hade fastnat med hornen i en buske. Han tog baggen och offrade den som ett brännoffer på altaret i stället för sin son.
14. Abraham kallade platsen ’Herren utser’
15. Sedan kallade Guds ängel än en gång på Abraham från himlen.
16. Jag, Herren, har svurit vid mig själv att eftersom du har varit lydig och inte ens undanhållit din älskade son från mig,
17. ska jag välsigna dig med så rikliga välsignelser att du inte kan räkna dem, och jag ska mångdubbla dina efterkommande till tusentals miljoner, lika omöjliga att räkna som stjärnorna ovanför dig på himlen och som sanden på havsstranden. Dina efterkommande kommer att besegra sina fiender
18. och bli en välsignelse för alla folk, och detta ska ske därför att du har varit lydig mot mig.
19. Sedan återvände de till tjänarna och reste tillbaka hem till Beer-Seba.

Ett komplext dilemma med en enkel förklaring

KognitionsKyrkan anser att denna del i gamla testamentet är mycket enkel och konkret att tolka. Till att börja med måste vi förstå att tiden för när detta utspelar sig är en tid som saknar ett utvecklat språk, så väl muntligt som skriftligt. Kunskaper fördes vidare till ens barn i den mån det gick att lära ut genom delade erfarenheter. De erfarenheter som inte gick att förmedla genom direkt utövande, fick förmedlas med hjälp av tro något som kunde beskrivas med gester, väggmålningar eller liknande. Tron på att om man gör rätt, blir det bra och om man gör fel blir det dåligt. Att blanda fel örter, att jaga farliga djur med fel teknik, osv kan innebära att inte bara medmänniskor dör, utan även att livsviktig kunskap för stammen går förlorad. Tron på kunskaperna om att ”göra rätt” blir livsviktiga och symboliseras genom ”sonen”, som vägen att föra kunskaperna vidare.

Abraham lever dessutom i en tid, där förmågan att förstå och använda symbol- och skriftspråk precis börjat utvecklats. Man inser att Abraham brottas med förståelsen för detta, när man tex läser om Abrahams dialog med Gud kring att skapa en Golem – vilket har just med skapandet av ord att göra.

Det Abraham ställer sig själv inför i dilemmat att döda Isak är hur högt han skall värdera sitt ”nya sätt” att förstå hur han förstår sin omvärld. Tänk dig in i situationen att du insett att sättet du tolkar världen på är vida underlägset ett alternativt ”nytt  sätt” att tolka världen, hur skall du förklara detta och hur skall du lyckas värdera detta.

Att Abraham ställs inför att döda sin son, betyder alltså att han insett att leva vidare enligt samma tradition inte är hållbart. Han måste måste välja mellan att byta tradition om han skall tänka på allas bästa eller stanna kvar vid den nuvarande traditionen, som han idag har kontrollen över. Han värderar det så högt att han är villig att överge sin egen framtid. Rent tekniskt så skulle ett ifrågasättade av Guds önskan att han dödar sin son, betyda att han värderar sig själv och sina viljor högre än det gemensamt rätta och samtidigt så skulle det betyda att han inte förstått Gud och därmed direkt skulle diskvalificera sig själv som trons fader.

KognitionsKyrkans anser att symboliken handlar om att Abraham precis lärt sig förstå Egyptiernas symbolspråk och är i kval över om han skall anamma den eller inte. Han har lärt sig förstå Guds vara, vilket innebär att han måste välja Guds väg – vilket är Egyptiernas, då det är de som för Guds talan – annars bryter han själv mot Gud, vilket inte är hållbart. Därav dilemmat.

Iom att Abraham lär sig Guds språk så lär han sig även hur man får Guds välsignelse. Genom att formulera önskan om det förlovade landet i utbyte mot evigt tillit till Gud, med Guds eget språk så säkrar han sina avkommors framtid i att för evigt försvara Gud.

Det skulle kunna jämföras med att i en värld som saknar lagbok, skapa den och skriva in en lag som säkrar sin egen framtid i utbyte mot att förevigt vakta över lagbokens existens. Korsriddarna hade samma taktik, då de genomförde korstog i påvens tjänst. De välsignades med mark att härska över och sprida sin ätt i utbyte mot tillit till Påven och därmed Gud.

Läs om KognitionsKyrkans syn på Treenigheten för att förstå mer om hur Gud hör samman med att föra kunskap vidare, genom att klicka här.

Teologiska rummet i Sveriges Radio

Sveriges radio’s program ”Teologiska rummet” diskuterade ämnet den 20:e november 2011. I studion fanns fd ärkebikop KG Hammar, katolske prästen Anders Piltz, författare Anita Goldman samt probgramledare Peter Sandberg. Dessa personligheter kan sägas tillhöra en elit av kunnare i teologiska frågor. KognitionsKyrkan rekommenderar programmet, då diskussionen visar hur svårt det varit historiskt och hur svårt det även idag är att tolka denna del i biblen, om ”man håller kartan upp och ned.

Klicka här för att lyssna på programmet