Gurun

Du har säkert hört ordet Guru förut och ser framför dig en knotig gammal man i lotusställning med långt skägg omgiven av hängivna lärjungar. Ordet Guru kommer ifrån Sanskrit och är en kombination av 'Gu', vilket kan översättas till 'mörker' samt 'Ru', vilket kan översättas till 'förgöra'. Sammansatt projicerat på en person blir det: 'den som förgör mörkret'. Den sammansatta betydelsen tolkat metaforiskt blir 'Den som förgör ignorans' - eftersom ignorans är mörkrets kärna enligt Kognitionskyrkan.

Det skall speciellt noteras att det finns en viktig skillnad mellan att tolka den sammansatta betydelsen för Guru som 'den som förgör okunskap' och som 'den som förgör ignorans'. Som vi lärde oss i Läran friar okunskap från ondska – det gör inte ignorans. En Guru behöver inte vara mer kunnig, mer lärd eller mer erfaren än sina lärjungar. Gurun’s uppgift är inte att lära ut - den är att inspirera genom sitt andliga engagemang, vara sig själv och föregå som gott exempel. Att ord komna ur Gurun's mun kan uppfattas som läror för den novise, är iofs förståligt.

Det betyder alltså att alla som inspirerar genom sitt andliga engagemang och föregår som gott exempel kan benämnas som Gurus, med förbehållet att man även måste vara sig själv. Det är värt att notera att "vara sig själv" ofta hör till den svåraste biten. Att passivt följa en lära som man 'tappat tron på', att lära något för att 'det säljer' eller för att man befinner sig under ett grupptryck, är exempel på sätt som ej är förenligt med att i sanning vara sig själv.

För KognitionsKyrkan är Gurun präst och det andliga engagemanget för allas välbefinnande hens största drivkraft. Det var också i den rollen som Gurun höll KognitionsKyrkans samtal med Gud.

Är du en Guru?

Frågan kan kännas främmande. De flesta av oss ser inte en Guru när vi ser oss själva i spegeln. Men gå tillbaka till ordets betydelse: den som förgör ignorans. Det kräver ingen titel, inga lärjungar och inget långt skägg. Det räcker att du någon gång har fått en annan människa att se något hon inte såg förut – inte genom att diktera, utan genom att vara dig själv och visa vägen.

I den meningen är vi alla Gurus. Förmågan finns hos var och en, på samma sätt som vi i del 17 lärde oss att varje människa bär en del av den ende. Skillnaden ligger inte i förmågan, utan i sinnet att välja att använda den – att stötta och leda andra i stället för att bara se till sig själv. Det sinnet utvecklas olika hos olika människor. Hos en del väcks det tidigt. Hos andra tar det många år, och för många kommer insikten först när någon annan har gjort samma sak för dem.

Här är ett annat ord värt att känna till. Ordet idiot kommer från antikens Grekland, där idiōtēs betecknade en privatperson – den som höll sig till sitt eget och inte engagerade sig i det gemensamma, i stadens politiska liv. Ordet handlade alltså inte om förstånd, utan om engagemang. Idioten var den som valde att stå utanför. Gurun är dess motsats: den som väljer att delta och bidra till allas bästa framtid.

Därför finns det ingen anledning att skynda. Den som ännu inte ser sig själv som en Guru har inte missat något. Frågan kommer tillbaka – ofta i ett ögonblick när någon i din närhet behöver just det du kan ge.

Och kanske behöver du inte vänta så länge. I slutet av 2026 kommer den avslutande pusselbiten som vi skrev om i del 20, och den presenteras i förkunnelsen Den som väntar…. Den som redan anar sin roll kommer att känna igen sig – och den som ännu inte gjort det, kan få hjälp på vägen att upptäcka den Guru som redan finns inom sig.